Vanliga frågor

Innan du slutar röka är det bra att berätta för din läkare när du vanligtvis vill röka och vilka dagliga rutiner du har i samband med att du röker.

Du kanske till exempel brukar röka på morgonen när du dricker te eller kaffe, efter att du har ätit, eller när du kör bil. Om du är medveten om dina rutiner och vanor blir det lättare att inte sträcka sig efter en cigarett instinktivt. Och om du ändrar vissa dagliga rutiner minskar risken att du röker av gammal vana.

Å ena sidan kommer du att känna dig stolt över att ha fattat ett så viktigt beslut både för din egen hälsa och för omgivningens hälsa. Å andra sidan är cigarettrökning ett beroende – du kommer förmodligen att sakna cigaretterna under en tid och uppleva röksug då och då. Särskilt under de första två till tre veckorna kan du få abstinenssymtom som koncentrationssvårigheter, irritation, rastlöshet, huvudvärk, yrsel, trötthet, förstoppning, sömnsvårigheter och nedstämdhet.

Symtomen kommer att minska efterhand, men läkaren kan hjälpa dig att förutse symtomen och hitta bra strategier för att hantera dem. Sådana strategier kan handla om att ta en promenad, dricka ett glas vatten, prata med en vän eller få behandling med nikotinersättning eller andra mediciner.

När du försöker att sluta röka är det bra att berätta det för hela familjen och alla dina vänner så att de kan ge dig stöd – och det gäller även familj och vänner som är rökare.

Innerst inne kanske de till och med är avundsjuka på din beslutsamhet att sluta röka. Så det är helt okej att be dem röka utomhus eller i ett annat rum och att inte lämna cigaretter framme som kan fresta dig att ge efter.

Det finns många typer av stöd som hjälper dig att stå emot röksuget.

Din läkare kan ge råd om vad som passar dig, men kom ihåg: röksuget är ett tecken på att kroppen börjar frigöra sig från nikotinberoendet och det kommer att gå över med tiden.

Rökning är mycket beroendeframkallande, så du ska inte anklaga dig själv för att du har försökt tidigare och misslyckats. Faktum är att många rökare behöver göra flera försök att sluta innan de till sist lyckas. Om du har misslyckats vid flera tillfällen kan du behöva gå till botten med det. Fråga dig själv ärligt varför du röker, när du vill röka och vilka speciella känslor och situationer som har hindrat dig att sluta röka tidigare.

Innan du försöker sluta igen bör du göra en ny handlingsplan, där du tar hänsyn till alla svårigheter som du förmodligen kommer att möta. Din läkare är den som är bäst lämpad att hjälpa dig med detta: chansen att du ska klara att sluta röka vid nästa försök blir mer än dubbelt så stor om du gör en handlingsplan tillsammans med din läkare först.

Nej – cigarrer innehåller ännu högre koncentrationer av toxiner och irriterande ämnen än vanliga cigaretter, på grund av den långa lagringen och fermenteringsprocessen.

"Lightcigaretter" har ett annat filter än vanliga cigaretter, men det är lika mycket tjära och nikotin i själva cigaretten. Forskning visar att rökare tenderar att kompensera för att det kommer mindre nikotin genom filtret genom att dra in rök oftare och djupare.

Det bästa sättet att sluta röka är att lägga upp en handlingsplan (ref 19) med läkaren och bestämma ett specifikt datum för att sluta.

Diskutera med läkaren varför du vill sluta röka. Då kan han/hon ge dig råd och skriva ut behandling med nikotinersättning och receptbelagda läkemedel. Forskning visar att om du bara pratar med din läkare om att sluta, så ökar chansen att du ska lyckas med mer än det dubbla.

Cigaretter kan minska aptiten hos vissa människor och när de slutar röka ökar aptiten igen. Detta gör att vissa människor äter mer och går upp i vikt efter att de slutat röka.

Om du är orolig för att gå upp i vikt och tycker att du får mer aptit när du har slutat röka, kan du prata med din läkare. Glöm inte att du även har möjlighet att ta kontrollen över din totala hälsa och kondition när du slutar att röka. Du kan ta tillfället i akt att börja med en mer aktiv livsstil och sundare kosthållning.

Läkare och annan sjukvårdspersonal kan hjälpa dig att sluta röka genom att diskutera rökavvänjningsprocessen, förklara och förutse sannolika svårigheter och utarbeta en handlingsplan som passar dig som person.

I många fall kan läkarna förskriva ett flertal olika mediciner som gör det lättare att sluta. De kan även hjälpa dig att komma i kontakt med andra lokala behandlingstjänster och stödgrupper som ökar chansen att du ska lyckas sluta röka.

Vissa människor tycker att cigarettrökning hjälper dem att hantera stress och vissa kan känna stress när de får nikotinabstinens.

Om du instinktivt sträcker dig efter en cigarett när du är stressad eller om stress är ett problem för dig periodvis, finns det mycket du kan göra för att dämpa de här känslorna, t.ex. ta dig tid att koppla av eller prata om dina problem med någon du litar på. Prata med din läkare om hur du på ett enkelt sätt kan hantera stressiga situationer.